Vad händer vid konkurs?
Konkurs är ett beslut för ett företag som har hamnat i obestånd, det vill säga ett läge där företaget inte kan betala sina skulder och att det inte längre är något tillfälligt problem. När en sådan situation uppstår är det vanligast att den som äger eller driver företaget ansöker om en konkurs, alternativt att någon som är borgenär ansöker om att bolaget skall försättas i konkurs.
Ett företag som har skulder till sina leverantörer, Skatteverket eller kreditgivare kallas för gäldenär, och dess intressenter som har fordringar på företaget kallas för borgenärer. Även om det är vanligast att gäldenären ansöker om konkurs, så kan borgenären välja att ansöka om att bolaget ska försättas i konkurs för att de inte har fått sina fordringar betalda.
En konkurs sker genom en process som innehåller ett antal förutbestämda steg:
- Ansökan om konkurs
- Konkursförvaltare förordnas
- Förvaltaren omhändertar konkursboet
- Konkursbouppteckning
- Edgångssammanträde
- Eventuella åtgärder i bolaget
- Försäljning av tillgångar
- Förvaltarberättelse
Steg för steg
Steg 1: Ansökan och beslut om konkurs
Ansökan om konkurs sker i tingsrätten, och beslut om konkurs sker i regel samma dag. När det är borgenären som ansöker om att bolaget ska sättas i konkurs kan det däremot ta flera veckor för tingsrätten att fatta ett beslut eftersom borgenären, i en konkursförhandling, behöver bevisa att gäldenären (företag) är på obestånd och att likviditetsproblemen inte är tillfälliga.
Steg 2: Konkursförvaltare förordnas
När tingsrätten väl har beslutat om konkurs så utser tingsrätten en konkursförvaltare, vilket är en förordnad förvaltare som får ansvaret att bestämma över de tillgångar som företaget har.
Steg 3: Konkursboet – konkursförvaltarens uppgift
Konkursförvaltarens uppgift är att bestämma över konkursboet, det vill säga de tillgångar som företaget har vid beslut om konkurs. Förvaltaren tar handgripligt över alla bolagets tillgångar och åtaganden.
Steg 4: Konkursbouppteckning
Konkursförvaltaren, den ansvariga juristen, har i uppdrag att sammanställa en bouppteckning. Bouppteckningen är ett dokument där samtliga tillgångar och skulder dokumenteras.
Steg 5: Edgångssammanträde
Vid edgångssammanträdet intygar firmatecknaren att bouppteckningen är sann, vilket kallas att denne avlägger en bouppteckningssed. Om det inte finns några tillgångar kvar i konkursboet så slutar företaget att existera och borgenärerna kommer inte att kunna kräva tillbaka sina pengar från företaget.
Steg 6: Eventuella åtgärder av bolaget
Det kan vara så att delar av bolaget har möjlighet att drivas vidare i en annan form. Om konkursförvaltaren finner det möjligt kan delar av verksamheten överlåtas till nya ägare som driver dessa delar vidare.
Steg 7: Försäljning av tillgångar och utdelningsförslag
Konkursförvaltaren säljer av de tillgångar som finns i bolaget. Efter det tar konkursförvaltaren fram ett förslag för utdelning av de likvida medel som blir över efter att konkurskostnaderna har betalats. Dessa delas sedan ut till fordringsägarna enligt förmånsrättslagen.
Steg 8: Förvaltarberättelse
När tingsrätten har beslutat om utdelningen är konkursen avslutad och företaget upphör att existera. Konkursförvaltaren ska inom sex månader upprätta en förvaltarberättelse. Där beskrivs anledningen till företagets obestånd och om det är möjligt att fastslå, när det anses ha uppstått. I samband med detta utreds även om det finns någon misstanke om brott i samband med konkursen.
